SverigeFokus
Alla verktyg

Medborgarskap

När du kan ansöka och vilka krav som gäller

Senast kontrollerad 9 oktober 2026

Sedan 6 juni 2026 gäller strängare krav för att bli svensk medborgare. Som vuxen behöver du oftast ha bott här i åtta år, kunna försörja dig, visa kunskaper i svenska och om samhället och ha levt skötsamt. Välj vem det gäller, så ser du kraven och stegen. Det är Migrationsverket som prövar och avgör.

Vad ger ett svenskt medborgarskap?

Bara svenska medborgare har en absolut rätt att bo och arbeta i Sverige, får rösta i riksdagsvalet och kan bli invalda i riksdagen. Vissa jobb, till exempel polis, kräver svenskt medborgarskap. Sverige tillåter dubbelt medborgarskap, men alla länder gör inte det. Ta reda på vad som gäller i ditt andra land.

  1. Du ska ha permanent uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller uppehållskort (för EU/EES-medborgare och deras familj) eller uppehållsstatus (för brittiska medborgare och deras familj).

    Sedan 12 juli 2026 beviljas permanent uppehållstillstånd som huvudregel inte längre. Därför kan du också ansöka med ett tidsbegränsat tillstånd av något av de här slagen:

    • ställning som varaktigt bosatt i Sverige
    • som flykting, alternativt skyddsbehövande eller subsidiärt skyddsbehövande
    • på grund av synnerligen ömmande omständigheter
    • på grund av vissa bestående verkställighetshinder
    • som anhörig till någon med ett av de här tillstånden

    Då ska du ha goda möjligheter att få tillståndet förlängt i framtiden (välgrundade utsikter). Migrationsverket bedömer det i varje ärende. Har du bott här i minst tio år gäller inte det kravet.

    Tillståndet ska gälla när du ansöker. Du kan inte ansöka om medborgarskap medan du väntar på beslut om förlängning.

    Född i Sverige och statslös?

    Är du född i Sverige, statslös sedan födelsen och har fyllt 18 men inte 21? Då kan du i stället göra en anmälan, bland annat om du har bott här i fem år i följd eller tio år sammanlagt. Anmälan kostar 475 kronor.

  2. Hemvisttid är tiden du har bott i Sverige och tänkt stanna här. Huvudregeln är minst åtta år i följd. För vissa gäller en annan tid:

    • 7 år om du har flyktingstatusförklaring. Det står i ditt beslut om du har fått den. Att du har valts ut som kvotflykting räcker inte.
    • 7 år om du är gift, registrerad partner eller sambo med en svensk medborgare och ni har bott ihop de senaste fem åren. Var din partner tidigare medborgare i ett annat land eller statslös, ska hen ha varit svensk medborgare i minst fem år.
    • 7 år om du är under 21 när du ansöker.
    • 5 år om du är statslös.
    • 2 år om du tidigare har varit svensk medborgare.
    • 10 år om du inte kan styrka din identitet.

    Hade du ett bosättningsgrundande tillstånd när du kom till Sverige? Välj dagen du kom hit. Annars väljer du dagen du lämnade in ansökan om uppehållstillstånd för bosättning. I beslutet står det om tillståndet var bosättningsgrundande.

    Kraven ska vara uppfyllda innan du ansöker. Det är Migrationsverket som avgör hur din tid räknas.

    Vilken tid räknas inte?
    • Tid med ett tillstånd som inte är bosättningsgrundande, till exempel för besök, studier eller som au pair. Doktorander kan ibland räkna tiden med studietillstånd, om det framgår att de tänkte stanna efter studierna.
    • Tid utomlands: korta resor spelar ingen roll. Men har du varit utomlands mer än sex veckor under ett år, räknas hela tiden utomlands bort.
    • Flyttar du och bosätter dig i ett annat land tar hemvisttiden slut. Den börjar om när du flyttar tillbaka.
    • Tid före ett beslut om att lämna Sverige som har fått laga kraft. Tiden börjar då som regel räknas när du får ett bosättningsgrundande tillstånd.
    • Tid som du har bott här med en falsk identitet. Har du varit här med falsk identitet, eller hållit dig undan ett beslut om avvisning, gäller åtta år även om du är gift eller sambo med en svensk medborgare.
    • Tid då du har arbetat på ett annat lands ambassad eller konsulat i Sverige.
    • EU/EES-medborgare och deras familj räknar bara tid då de har uppfyllt kraven för uppehållsrätt.
  3. Du ska kunna styrka din identitet med en identitetshandling i original, till exempel ett pass eller id-kort från ditt hemland. Den ska vara utfärdad av en myndighet i hemlandet och ha ditt foto, och du ska själv ha ansökt om den eller hämtat ut den. Den får ha gått ut.

    Skicka inte med den när du ansöker. Migrationsverket hör av sig om de behöver den. Har du flyktingstatusförklaring ber Migrationsverket dig inte att kontakta hemlandets myndigheter.

    Kan du inte styrka din identitet kan du få undantag först när du har bott i Sverige i minst tio år utan avbrott, med samma identitet hela tiden.

    Om du saknar identitetshandling
    • Ibland kan en familjemedlem som är svensk medborgare intyga din identitet: din make eller maka, en förälder, ett vuxet barn eller ett vuxet syskon. Ni ska bland annat ha lämnat samma uppgifter till Migrationsverket och ha bott ihop länge innan ni kom hit.
    • Har du flera handlingar som inte räcker var för sig, bedömer Migrationsverket om de räcker tillsammans.
    • För handlingar från Afghanistan, Irak, Somalia och Eritrea, och för statslösa palestinier, gäller särskilda krav.
  4. Du som är 18–67 år ska ha en varaktig inkomst av eget arbete eller eget företag. Den ska vara minst tre inkomstbasbelopp per år före skatt. För 2026 är det 250 200 kronor, alltså minst 20 850 kronor i månaden.

    Det här räknas inte:

    • din partners inkomst, sparande, fastigheter eller annat kapital
    • subventionerade jobb, som nystartsjobb, etableringsjobb och särskilt anställningsstöd
    • a-kassa, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning
    • tillfälliga jobb utan varaktighet

    Du får inte ha haft försörjningsstöd i mer än sex månader sammanlagt under de senaste tre åren.

    Vem slipper kravet?
    • Du har rätt till inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd.
    • Du studerar på heltid med godkända resultat vid ett svenskt universitet eller en högskola, mot en examen. Eller på heltid mot en yrkeshögskoleexamen. I båda fallen får du inte ha haft försörjningsstöd i mer än sex månader de senaste tre åren.
    • Du går i gymnasiet.
    • Det kan inte rimligen krävas att du uppfyller kravet, till exempel för att du har en funktionsnedsättning.
  5. Migrationsverket hämtar uppgifter från Kronofogden, Polisen och Säkerhetspolisen, och kollar Schengens informationssystem (SIS). Har du begått brott eller har du skulder kan du behöva vänta.

    • Skulder: obetald skatt, böter, avgifter eller underhållsbidrag kan ge nej, och även skulder till företag som har gått till Kronofogden. När skulden är betald behöver det oftast gå två år.
    • Brott: väntetiden kallas karenstid och beror på straffet. Exempel ur Migrationsverkets riktlinjer: 30 dagsböter, minst 2 år. Villkorlig dom, minst 4 år. Fängelse i en månad, minst 7 år.
    • Brott som du har dömts för i ett annat land, och skulder där som du inte betalar, kan också påverka.

    Ett fängelsestraff ska vara avtjänat och böter betalda innan du kan bli medborgare. Har du begått brott flera gånger kan väntetiden bli längre.

  6. Du som är 16–66 år ska ha kunskaper i svenska och om det svenska samhället. I svenska är nivån B1 för att läsa och lyssna, och A2 för att tala och skriva.

    Svenska visar du med godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk från årskurs 9, gymnasiet, folkhögskola eller komvux. Det går också med godkänt betyg i den högsta kursen i sfi (svenska för invandrare), eller ett godkänt resultat på Tisus. Tills vidare godtas även ett annat prov som visar svenska på funktionell nivå, till exempel Swedex.

    Om samhället visar du med godkänt betyg i samhällskunskap eller grundläggande samhällsorienterande ämnen från årskurs 9, gymnasiet, folkhögskola på gymnasienivå eller komvux. Saknar du det behöver du göra medborgarskapsprovet om samhället (steg 8).

    Det finns inget medborgarskapsprov i svenska ännu. UHR har föreslagit att det kommer hösten 2029, men det är regeringen som bestämmer.

    Undantag och fler sätt
    • Är du 67 år eller äldre gäller inte kunskapskravet.
    • Har du en funktionsnedsättning eller andra skäl till att du inte kan uppfylla kraven, kan du få undantag.
    • Godkänt betyg i svenska från grundskolan eller gymnasiet i ett annat nordiskt land räknas också. Har du godkänt betyg i danska eller norska därifrån behöver du inte visa kunskaper i svenska.
  7. Ansök i Migrationsverkets e-tjänst. Du behöver e-legitimation, en giltig mejladress och ett Visa- eller Mastercard-kort. Avgiften är 2 900 kronor.

    Kan du inte använda e-tjänsten? Fyll i blanketten Ansökan om svenskt medborgarskap för vuxna (316011) och skicka den till Migrationsverket, Medborgarskapsenheten, 601 70 Norrköping. Migrationsverket mejlar eller skriver sedan till dig om hur du betalar.

    Du får inte tillbaka avgiften om du får nej. Statslösa med flyktingstatusförklaring, och statslösa flyktingar med resedokument från Migrationsverket, betalar ingen avgift.

    Är du EU/EES-medborgare? Skicka med dokument som visar att du har haft uppehållsrätt, till exempel anställningsbevis, studieutdrag eller deklarationer från ditt företag. Är du familj till en EU/EES-medborgare visar du din anhöriges uppehållsrätt.

  8. Medborgarskapsprovet om det svenska samhället ordnas av UHR (Universitets- och högskolerådet), en statlig myndighet. Det är Migrationsverket som avgör vem som ska göra provet. Behöver du göra det får du ett anvisningsbrev från Migrationsverket efter att du har ansökt. Bara med det brevet kan du anmäla dig hos UHR.

    • Det första provet hölls i augusti 2026. Nu är anmälan stängd. UHR ska under hösten meddela när nästa prov blir. Var det blir är inte publicerat än.
    • Du skapar ett konto med BankID eller Freja eID, eller med ditt personnummer och koden i brevet.
    • Provet är bara på svenska och skrivs på papper. Varje fråga har fyra svarsalternativ, och ett av dem är rätt.
    • Ta med en giltig svensk id-handling där ditt personnummer syns: Skatteverkets id-kort, ett svenskt körkort eller ett svenskt SIS-märkt id-kort. Utländskt pass och e-legitimation godtas inte.
    • Har du en funktionsnedsättning kan du ansöka om anpassning, till exempel längre tid. Oftast behöver du ett intyg.
    • Resultatet skickas automatiskt till Migrationsverket. Blir du underkänd kan du få visa dina kunskaper igen. Fråga Migrationsverket.

    Från 2027 kostar provet 2 000 kronor, enligt förordningen om medborgarskapsprov. Statslösa med flyktingstatus eller resedokument från en svensk myndighet betalar inte. UHR har inte publicerat avgiften för nästa prov än.

    UHR har ett gratis utbildningsmaterial om det svenska samhället, som pdf och som ljudfiler.

    Öva inför provet med Bli Svensk, vår egen app. Den är inte från UHR.

  9. Du ska besöka Migrationsverket så att de kan kontrollera din identitet. Du får ett brev när det är dags att boka tid. Boka först när du har fått brevet. Du kan boka i Malmö, Göteborg, Norrköping, Sundbyberg, Sundsvall eller Boden.

    Har du uppehållstillstånd får Migrationsverket enligt lagen fotografera dig och ta dina fingeravtryck för att kontrollera din identitet. Du ska då lämna fram ditt uppehållstillståndskort för kontrollen.

    Väntetiden kan bli lång. Den 9 oktober 2026 visade Migrationsverket att 75 procent av ansökningarna från vuxna hade avgjorts inom 53 månader, räknat på besluten de senaste 12 månaderna. Gör du provet väntar du längre, eftersom Migrationsverket väntar på resultatet.

    Har det gått mer än sex månader sedan du ansökte, kan du en gång skriftligt begära att Migrationsverket avgör ärendet (blankett 301011). Kan de inte avgöra det inom fyra veckor får du nej på begäran, men handläggningen fortsätter.

    När du har fått beslut
    • Beslutet skickas till din folkbokföringsadress. Blir du medborgare får du ett medborgarskapsbevis, och Migrationsverket meddelar Skatteverket.
    • Ditt uppehållstillståndskort spärras automatiskt.
    • Du måste inte ha svenskt pass. Vill du ha ett ansöker du hos polisen.
    • Kommunen där du är folkbokförd bjuder in nya medborgare till en medborgarskapsceremoni.
    • Får du nej kan du överklaga. I beslutet står hur du gör och hur lång tid du har på dig.

Läs mer på bloggen

Källor