Vård som ny i Sverige 2026: 1177, vårdcentralen, 112 och vad du betalar

Att bli sjuk i ett nytt land är jobbigt, särskilt när du inte vet vart du ska vända dig. I Sverige börjar du nästan alltid på en vårdcentral. Är du osäker kan du ringa 1177 dygnet runt, och är det fara för liv ringer du 112. Men vad vården kostar, och vad du kan göra på nätet, beror mycket på om du är folkbokförd. Här går vi igenom vart du vänder dig, hur du listar dig på en vårdcentral, vad vården kostar 2026, vad som gäller innan du är folkbokförd och för asylsökande och papperslösa, och hur du får tolk. Vi ger inga medicinska råd. Undrar du över dina besvär, ring 1177.

Det är regionerna som ansvarar för vården och som bestämmer det mesta av avgifterna. Vi har kontrollerat uppgifterna på 1177.se, hos SOS Alarm, Socialstyrelsen, Migrationsverket, Skatteverket, Försäkringskassan och TLV och i lagtexterna på riksdagen.se den 11 oktober 2026.

Vart ska du vända dig?

Akutmottagningen är till för allvarliga olyckor och plötslig svår sjukdom. Där får den som är mest sjuk vård först. Med lättare besvär får du därför oftast vänta länge, och du kan bli hänvisad till en vårdcentral eller en jourmottagning. Ibland går det snabbare att själv ta sig till akutmottagningen, men kör inte själv om du känner dig allvarligt sjuk.

Jouröppna mottagningar tar emot besvär som inte kan vänta på kvällar och helger, och ibland på nätter. Oftast behöver du ringa först och boka tid. På en del håll i landet finns jouren på en närakut eller på sjukhusets akutmottagning.

Barn och gravida. Barnavårdscentralen, BVC, är till för alla barn upp till 6 år, bland annat för hälsokontroller och vaccinationer. Är barnet sjukt söker du vård på en vårdcentral, eller på en akutmottagning om det är allvarligt. Är du gravid går du på kontroller hos en barnmorskemottagning.

Vilka mottagningar som finns, och vad de heter, skiljer sig mellan olika delar av landet. Du hittar dem i Hitta vård på 1177.se.

Ring 112 när det är fara för liv

112 är Sveriges nödnummer. Det är till för akuta nödsituationer, när det är fara för liv, egendom eller miljö. Genom 112 når du bland annat ambulans, räddningstjänst och polis.

• Språk. Den som svarar pratar svenska eller engelska och kan ta hjälp av en tolk. SOS Alarm, som svarar på 112, har tolkar för cirka 200 språk. Utanför dagtid på vardagar, och på helger, kan det ta längre tid att få tag i en tolk.
• Frågor. Du får bland annat svara på vad som har hänt, var det har hänt och vilket telefonnummer du ringer från. Enligt SOS Alarm fördröjer frågorna inte hjälpen, eftersom den organiseras under samtalet.
• Utan SIM-kort. Du kan ringa 112 i Sverige även utan SIM-kort i telefonen.
• Inte akut? Ring 1177 för råd om vård, 114 14 till polisen när det inte är akut och 113 13 för information vid större olyckor och kriser.

1177: råd om vård dygnet runt

1177 är ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning, och du kan ringa dygnet runt. En sjuksköterska bedömer ditt behov av vård, ger dig råd och hänvisar dig till rätt mottagning när det behövs. Varje region driver sin egen rådgivning. Gäller det ett livshotande tillstånd ska du alltid ringa 112 i stället.

• Engelska. I telefonmenyn trycker du 5 för information på engelska. I en del regioner kan du prata engelska eller andra språk med sjuksköterskan.
• Personnummer. Du blir ombedd att knappa in personnumret för den som samtalet gäller. Har du inget kan du välja att vänta kvar utan att ange något.
• Utländskt nummer. Har telefonen ett utländskt nummer, eller ringer du från ett annat land, ringer du +46 771-11 77 00.
• Kostnad. Samtalet kostar som ett vanligt telefonsamtal.
• För någon annan. Ringer du för någon annan ska den personen vara bredvid dig under samtalet.

Logga in på 1177.se

På 1177.se kan du läsa om sjukdomar och vård och hitta mottagningar utan att logga in. Välj din region högst upp på sidan, så ser du vad som gäller där du bor.

För att logga in behöver du ett svenskt personnummer och en e-legitimation: BankID eller Freja+. Inloggad kan du till exempel boka, omboka och avboka tider, förnya recept och läsa din journal. Olika mottagningar erbjuder olika tjänster. Första gången du loggar in skriver du in din e-postadress och ditt mobilnummer under Inställningar, så att mottagningen kan nå dig.

Det går inte att logga in med samordningsnummer, reservnummer, utländsk e-legitimation eller Mobilt SäkerhetsID. Innan du har personnummer och BankID eller Freja+ ringer du alltså mottagningen eller går dit.

Vårdcentralen och att lista sig

En vårdcentral kan också heta hälsocentral, husläkarmottagning eller familjeläkarmottagning. Det är nästan alltid där du ska börja när du är sjuk eller har besvär. Där kan du till exempel få hjälp med akuta sjukdomar och skador, psykisk ohälsa och kontroller av kroniska sjukdomar. Behöver du en annan mottagning får du en remiss, ett meddelande om att du behöver en bedömning, undersökning eller behandling där.

Vårdcentralen har öppet dagtid på vardagar. Oftast är det bäst att ringa först, och hos många vårdcentraler kan du boka tid genom att logga in. Är det bråttom, till exempel om du har ett sår som blöder, kan du gå dit direkt.

Att lista sig betyder att du väljer att höra till en vårdcentral:

• Du kan lista dig på vilken vårdcentral du vill, var som helst i Sverige.
• I vissa regioner blir du listad automatiskt på den närmaste vårdcentralen om du inte väljer själv.
• Hur du listar dig varierar mellan regionerna. Ofta väljer och byter du genom att logga in på 1177.se, under ”Välj/ändra vårdval”.
• Du kan byta vårdcentral högst två gånger på ett år, om det inte finns särskilda skäl.
• På vårdcentralen där du är listad ska du kunna välja en fast läkarkontakt, en läkare som du i första hand träffar.
• Även om du är listad kan du tillfälligt söka vård på en annan vårdcentral, till exempel om du blir sjuk på en resa.

Listningen spelar roll för vårdgarantin. Enligt den ska du få kontakt med vårdcentralen samma dag som du söker vård, och en medicinsk bedömning inom tre dagar. Men den gäller bara på vårdcentralen där du är listad, och bara i regionen där du är folkbokförd.

1177:s nationella sidor säger inte om du kan lista dig med samordningsnummer eller reservnummer. Fråga vårdcentralen eller din region. Vårdcentraler och deras omdömen kan du jämföra i Hitta vård.

Vad kostar vården 2026?

Du betalar oftast en patientavgift när du får vård. Regionerna bestämmer i stort sett själva sina avgifter, men de är oftast ganska lika. Du betalar avgiften i regionen där du får vården, och det kostar till exempel mer på en akutmottagning än på en vårdcentral. Aktuella avgifter hittar du på din regions webbplats eller via 1177.se. Fråga gärna mottagningen vad besöket kostar.

Det här gäller i hela landet:

Öppenvård är all vård där du inte blir inlagd på sjukhus, till exempel ett besök på en vårdcentral.

• Frikort. Tolvmånadersperioden börjar vid ditt första besök. När du har betalat 1 450 kronor, eller det lägre belopp som din region har bestämt, får du ett frikort. Sedan betalar du inget för besök i öppenvården under resten av perioden, och frikortet gäller i alla regioner. I de flesta regioner kan du logga in på 1177.se och se hur mycket du har kvar. Sparar inte regionen besöken elektroniskt kan du behöva spara kvittona själv.
• Det räknas oftast inte. Vaccinationer, intyg och hälsoundersökningar, kopior av journalen och besök som du har uteblivit från ingår oftast inte i högkostnadsskyddet. Kommer du inte till en bokad tid och inte har avbokat kan du få betala ändå.
• Läkemedel. Högkostnadsskyddet för läkemedel gäller automatiskt. Du betalar hela priset tills du har betalat 2 000 kronor, och sedan blir det billigare steg för steg.
• Barn och unga. I de flesta regioner betalar barn och unga inget i öppenvården fram till 20-årsdagen. I vissa regioner gäller andra åldersgränser.
• Tandvård har andra avgifter och ett annat högkostnadsskydd. Den är gratis till och med det år du fyller 19.

Taken står i hälso- och sjukvårdslagen och räknas fram från prisbasbeloppet. En region får bestämma ett lägre tak för högkostnadsskyddet, men inte ett högre. Har du frågor om en avgift, kontakta mottagningen. Varje region har också en patientnämnd som du kan vända dig till, men den betalar inte tillbaka pengar.

Innan du är folkbokförd

Folkbokförd betyder att Skatteverket har registrerat att du bor i Sverige. Första gången får du då ett personnummer. Ska du bo här minst ett år ska du i de flesta fall vara folkbokförd, men inte om du ska vara här kortare tid än ett år. Ett samordningsnummer är ett nummer för den som inte är och inte har varit folkbokförd. Med bara samordningsnummer är du alltså inte folkbokförd.

Folkbokföringen avgör mycket av vad vården kostar:

• Folkbokförd. Du får vård på samma villkor som andra som bor i Sverige och betalar vanlig patientavgift, skriver Försäkringskassan.
• Uppehållstillstånd, men inte folkbokförd än. Enligt 1177 betalar du då själv hela kostnaden för vården. Migrationsverket skriver att du betalar mer för vården om du inte har ett personnummer.
• Från ett land utanför EU, EES och Schweiz. Enligt 1177 får du nästan alltid betala hela kostnaden själv, både för akut och planerad vård.
• Från ett EU-land, EES-land eller Schweiz. Visa ditt europeiska sjukförsäkringskort, EU-kortet, från landet där du är försäkrad. Kortet visar att du har rätt till akut, nödvändig vård till vanlig patientavgift. Barn ska ha ett eget kort, och utan kortet kan du få betala hela kostnaden. Från ett nordiskt land räcker det att du visar en id-handling och uppger din hemadress.
• Jobbar du i Sverige men är inte folkbokförd? Anmäl dig till Försäkringskassan. Kommer du från ett EU-land, EES-land eller Schweiz och har ett tillfälligt arbete här som är kortare än tolv månader, får du då vård till samma avgifter som de som är försäkrade i Sverige, enligt 1177.

Vård som inte kan vänta. Regionen ska erbjuda vård som du behöver omedelbart, även om du inte är bosatt i regionen. Det står i hälso- och sjukvårdslagen. Det är vårdpersonalen som bedömer vilken vård du behöver, och vad den kostar beror på din situation.

Läkemedel utan personnummer. Utan personnummer kan apotekens högkostnadsdatabas inte registrera dina köp. Då får du i stället ett kvitto som heter högkostnadsbevis. Spara det senaste och visa det tillsammans med receptet nästa gång, så att du får rätt rabatt.

Ska du bo här minst ett år, anmäl flytten till Skatteverket så snart du kan. Stegen i rätt ordning finns i Ny i Sverige: de första stegen, och hur lång tid det tar att få personnummer läser du i Hur lång tid tar det att få personnummer 2026?

Asylsökande och papperslösa

Söker du asyl, eller är du i Sverige utan tillstånd, gäller särskilda regler. Att vara i Sverige utan tillstånd kallas också att vara papperslös. Så här beskriver 1177, Migrationsverket och Socialstyrelsen vården:

• Vuxna ska få vård och tandvård som inte kan vänta, och dessutom mödrahälsovård, vård vid abort och rådgivning om preventivmedel. Det gäller både asylsökande och papperslösa. Vad som räknas som vård som inte kan vänta avgör den läkare eller tandläkare som behandlar dig. Regionerna får erbjuda mer vård än lagen kräver.
• Barn under 18 år ska erbjudas vård och tandvård på samma villkor som andra barn som bor i regionen.
• Så söker du vård. På samma sätt som andra: på en vårdcentral eller i öppen specialistvård, till exempel en psykiatrisk mottagning, i vilken region som helst. Du kan alltid ringa 1177.
• Ansökningskortet. Som asylsökande visar du ditt ansökningskort på mottagningen och på apoteket. Har du inte fått kortet än, visa ditt registreringsbevis. LMA-korten gäller inte sedan 1 oktober 2026, och den som har ett ska byta det mot ett ansökningskort. Ansökningskortet går inte att använda som id-handling.
• Reservnummer. Första gången du söker vård får du ett reservnummer i stället för personnummer. Spara det. Det gäller även dig som är papperslös.
• Hälsoundersökning. Som asylsökande erbjuds du en gratis hälsoundersökning så snart som möjligt efter att du har sökt asyl. Som papperslös ska du få erbjudande om en kostnadsfri hälsoundersökning när du söker vård.
• Ukraina. Kommer du från Ukraina erbjuds du samma vård som asylsökande, om du registrerar dig hos Migrationsverket. Visa ditt UT-kort när du söker vård.

Det här betalar vuxna, enligt 1177 och Migrationsverket:

Går du direkt till en specialist utan remiss från vårdcentralen kan det kosta mer, och avgiften för akuta besök på sjukhus varierar mellan regionerna. Läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånen, till exempel hostmedicin, kostar fullt pris. Har du som asylsökande betalat mer än 400 kronor på sex månader för läkarbesök, sjukresor, läkemedel på recept och annan behandling kan du ansöka om ett särskilt bidrag hos Migrationsverket. Migrationsverket kan då ersätta det som är över 400 kronor. Spara kvittona.

Nytt 2027. Från 2 januari 2027 ska vuxna som har sökt asyl och har inkomst eller egna tillgångar betala en skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan vänta. Det står i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande, och det är Migrationsverket som beslutar om ersättningen.

Tolk i vården

Du kan få en tolk om du inte pratar svenska eller har svårt att förstå informationen på svenska. Det gäller både i sjukvården och i tandvården. Enligt patientlagen ska informationen du får anpassas till bland annat din språkliga bakgrund, och den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att du har förstått. Det kan betyda att du behöver en språktolk.

• Säg det när du bokar, eller i god tid före besöket, och säg vilket språk du behöver.
• I sjukvården kostar tolken inget. I tandvården kan du ibland behöva betala för tolken, så fråga när du bokar.
• Avboka i tid om du inte kan komma, så att tolken också kan avbokas. I en del regioner får du betala för tolken om du inte avbokar.
• Tolken har tystnadsplikt. Familj och vänner har inte det, och det kan bli missförstånd när de tolkar. Därför är det bättre med en person som arbetar som tolk. Barn ska inte tolka i vården.
• På plats, i telefon eller via video. Tolken kan vara med i rummet, delta genom en högtalartelefon eller vara med via video. Oftast översätter tolken bara det som sägs, inte skriven text.
• Asylsökande och papperslösa. För dem skriver 1177 att det är vårdpersonalen som avgör om det behövs en tolk, och som väljer tolken.

Så kommer du igång

1. Spara 112 och 1177 i telefonen. 112 ringer du när det är fara för liv. 1177 ger råd om vård dygnet runt. Har telefonen ett utländskt nummer ringer du +46 771-11 77 00 i stället för 1177.
2. Bli folkbokförd så snart du kan. Ska du bo i Sverige minst ett år ska du i de flesta fall vara folkbokförd. Anmäl flytten till Skatteverket. Har du uppehållstillstånd men är inte folkbokförd än betalar du enligt 1177 hela kostnaden för vården själv.
3. Välj en vårdcentral och lista dig. Du kan välja vilken vårdcentral du vill i hela Sverige. Hur du listar dig varierar mellan regionerna, och ofta gör du det genom att logga in på 1177.se.
4. Skaffa BankID eller Freja+. När du har ett svenskt personnummer kan du med BankID eller Freja+ logga in på 1177.se och till exempel boka tider och förnya recept.
5. Be om tolk och ta med id. Behöver du tolk, säg det när du bokar och säg vilket språk. Ta med dokument som visar din identitet om du har några, och ditt ansökningskort eller EU-kort om du har ett.

I verktyget Vård väljer du om du är folkbokförd eller inte än. Sedan ser du stegen som gäller för dig, med länkar till 1177 och myndigheterna.

Sammanfattning

• Börja nästan alltid på en vårdcentral. Ring 1177 dygnet runt om du är osäker, och 112 när det är fara för liv.
• Du kan lista dig på vilken vårdcentral du vill. Hur det går till varierar mellan regionerna, och inloggning på 1177.se kräver personnummer och BankID eller Freja+.
• Regionerna bestämmer avgifterna, men i hela landet betalar du 2026 högst 1 450 kronor för besök i öppenvården och högst 3 800 kronor för läkemedel på 12 månader.
• Har du uppehållstillstånd men är inte folkbokförd än betalar du enligt 1177 hela kostnaden själv. Vuxna asylsökande betalar till exempel högst 50 kronor för ett läkarbesök på vårdcentral.
• Du kan få tolk. Säg det när du bokar. I sjukvården kostar tolken inget.

Källor

• 1177: När du ringer 1177
• 1177: Sök vård på rätt mottagning
• 1177: Så fungerar vården i Sverige, lättläst
• SOS Alarm: 112, Sveriges nödnummer vid akut hjälp
• 1177: Att logga in på 1177
• 1177: Välja vårdmottagning
• 1177: Hur byter jag vårdcentral?
• 1177: Vårdgaranti
• 1177: Patientavgifter och högkostnadsskydd
• 1177: Högkostnadsskydd för öppenvård
• 1177: Läkemedel på recept, kostnader
• TLV: Så fungerar högkostnadsskyddet
• 1177: Vård i Sverige om du kommer från ett annat land
• Skatteverket: Flytta till Sverige
• Skatteverket: Samordningsnummer
• Försäkringskassan: Flytta till Sverige
• Försäkringskassan: Jobba i Sverige
• Migrationsverket: Du har fått ja på din ansökan
• 1177: Vård om du är asylsökande eller inte har tillstånd att vara i Sverige
• Migrationsverket: Hälso- och sjukvård för asylsökande
• Migrationsverket: Ansökningskort
• Socialstyrelsen: Vilken vård ska en region erbjuda asylsökande och papperslösa?
• 1177: Tolkning till ditt språk
• 1177: Tolkning till ditt språk, lättläst
• 1177: Vad kostar tandvård?, lättläst
• 1177: Patientlagen
• Riksdagen: Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), 8 kap. 4 § och 17 kap.
• Riksdagen: Patientlag (2014:821), 3 kap. 6 och 7 §§
• Riksdagen: Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
• Riksdagen: Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd