Barn
Förskola, skola och stödet till nya elever
Alla barn som bor i Sverige har rätt att gå i skolan, och från 1 år kan ditt barn gå i förskolan. Det är kommunen där ni bor som ska erbjuda en plats, och skolan är avgiftsfri. Välj hur gammalt ditt barn är, så ser du stegen och vilket stöd ditt barn kan få som ny i Sverige. Det är kommunen och skolan som beslutar i ditt barns fall.
- Ditt barn behöver inte ha personnummer eller samordningsnummer för att få plats i förskola eller skola.
- Du ansöker om plats hos kommunen. Hur det går till står på din kommuns webbplats.
- Flyttar du hit med barn under 16 behöver du lämna uppgifter till Försäkringskassan för att kunna få barnbidrag. Se verktyget Försäkringskassan.
-
Förskolan kan börja när barnet fyller 1. För de avgiftsfria timmarna och för skolan är det året som räknas, inte födelsedagen: de börjar på hösten det år barnet fyller 3 och 6.
Väntar du barn? Skriv det beräknade datumet. Datumet sparas inte.
-
Förskolan är frivillig. Den är till för barn från 1 år tills de börjar skolan. Ansök hos kommunen där ni bor, på kommunens webbplats. Vill du ha en fristående förskola kontaktar du den förskolan.
Kommunen ska erbjuda en plats så nära ert hem som möjligt och ta rimlig hänsyn till vad ni önskar.
Kommunen har upp till fyra månader på sig att erbjuda en plats efter att du har ansökt. Ansök i god tid.
Söker ni asyl eller har ni tillfälligt skydd?
Då har ditt barn rätt till förskola på samma villkor som andra barn, även utan personnummer. Är ni inte folkbokförda är det kommunen där ni bor som ansvarar.
-
- Arbetar eller studerar ni: så mycket tid som behövs för ert arbete eller era studier.
- Är ni arbetslösa, eller föräldralediga med ett annat barn: minst 3 timmar om dagen eller 15 timmar i veckan. Vissa kommuner ger mer.
- Barnet kan också ha ett eget behov på grund av familjens situation, till exempel om barnet har ett annat modersmål än svenska.
Förskolan behöver inte vara öppen på kvällar, nätter och helger. Arbetar du då, fråga kommunen om omsorg på obekväm tid. Kommunen ska sträva efter att erbjuda det.
Är du hemma med ditt barn? Öppen förskola är för barn som inte går i förskolan, till exempel barn under 1 år. Där är du med ditt barn. Fråga kommunen om det finns öppen förskola nära er.
-
Från hösten det år ditt barn fyller 3 har barnet rätt till förskola minst 525 timmar om året, oavsett vad ni föräldrar gör. Det är ungefär 3 timmar om dagen under terminerna, och de timmarna är avgiftsfria. Det kallas ibland allmän förskola.
Är ditt barn fött utomlands och har bott i Sverige högst 5 år? Eller är du som förälder född utomlands och har bott här högst 5 år? Då ska kommunen själv erbjuda ditt barn en plats inför hösten det år barnet fyller 3, även om du inte har ansökt. Det gäller om barnet är folkbokfört här. Erbjudandet ska komma senast tre månader innan barnet kan börja.
Kommunen håller platsen i en månad. Du får tacka nej. Börjar barnet inte, får du ett nytt erbjudande inför varje höst, till och med det år barnet fyller 5.
-
Kommunen bestämmer avgiften, och den beror på hushållets inkomst. Alla kommuner har maxtaxa, ett tak för hur hög avgiften får bli. Taket gäller också fristående förskolor. Maten ingår, och förskolan får inte ta extra betalt för den.
Sedan 1 juli 2026 är taket i förskolan, per månad:
- för det yngsta barnet: högst 1 547 kronor
- för det näst yngsta: högst 1 031 kronor
- för det tredje barnet: högst 516 kronor
- från det fjärde barnet: ingen avgift
Sedan 1 juli 2026 räknas inte de första 10 000 kronorna av inkomsten, och hushåll med en inkomst under 10 001 kronor i månaden betalar ingen avgift. Från 3 år betalar du bara för tiden utöver de 525 avgiftsfria timmarna.
-
I förskolan lär sig barnen svenska. Har ditt barn ett annat modersmål ska barnet också få möjlighet att utveckla det språket. Det ger barnet bättre möjligheter att lära sig svenska.
Förskolan ska samarbeta med dig som förälder. Fråga personalen hur de arbetar med ditt barns språk.
-
Kommunen där ni bor ska ge ditt barn en plats i skolan. Kontakta kommunen så snart ni har flyttat hit. Det finns ingen fast tidsgräns, men barnet ska tas emot så snart som möjligt.
Du får önska skola i hela kommunen, även en fristående skola. Till en fristående skola ansöker du ofta direkt hos skolan. Kommunen får gå emot ert önskemål bara i vissa fall, till exempel om en annan elev då inte får plats nära sitt hem.
Är ni två vårdnadshavare ska båda skriva under svaret på erbjudandet om skolplats. Svarar du inte i tid kan platsen gå till någon annan.
Söker ni asyl, eller bor ni här utan tillstånd?
Barn som söker asyl har rätt att gå i skolan och på fritids, men har inte skolplikt. Sedan 1 oktober 2026 bör de tas emot senast två månader efter att asylansökan lämnades in. Barn med tillfälligt skydd som inte ska folkbokföras ska tas emot så snart det är lämpligt för barnet.
Bor ni i Sverige utan tillstånd har ditt barn rätt att gå i förskoleklass och grundskola, men har inte skolplikt.
Elever utan skolplikt ska ändå vara i skolan varje skoldag, om de inte har ett giltigt skäl att vara borta.
-
Barn som ska vara folkbokförda i Sverige har skolplikt, även innan de har fått personnummer. Skolplikten börjar på hösten det år barnet fyller 6, i förskoleklass. För de flesta slutar den när de har gått ut årskurs 9, vid 16 års ålder.
Skolan är avgiftsfri, och ditt barn får gratis lunch varje dag. Som förälder ska du se till att barnet går till skolan. Barnet får bara vara borta med giltigt skäl, till exempel sjukdom eller ledighet som skolan har beviljat.
Från hösten 2028 blir grundskolan tioårig. Förskoleklassen försvinner, och barn som är födda 2022 eller senare börjar direkt i årskurs 1 det år de fyller 6. Elever som går i förskoleklass läsåret 2027/28 börjar sedan i årskurs 2. Grundskolan slutar vid samma ålder som i dag.
Har ditt barn bara varit kort tid i Sverige?
Om det finns särskilda skäl kan skolstarten skjutas upp ett år. Att barnet har varit kort tid i Sverige kan vara ett sådant skäl. Du ansöker hos kommunen, som beslutar. Barnet ska då erbjudas förskola i stället.
Fler ändringar hösten 2028
Eleverna får betyg på en skala 1–10 i stället för A–F. Elever som har ett eller två år kvar i grundskolan läser klart med de gamla reglerna. Utvecklingssamtal blir minst en gång per läsår i stället för en gång per termin.
-
Har ditt barn bott utomlands och börjar skolan här senare än hösten det år barnet fyller 7? Då tar skolan reda på vad barnet kan: tidigare skolgång, språk, kunskaper och erfarenheter. En tolk kan vara med. Tolken är opartisk och påverkar inte bedömningen.
Rektorn beslutar sedan om årskurs och klass. Det beror på barnets ålder, kunskaper och situation, inte bara på åldern. Berätta så mycket du kan om barnets tidigare skolgång.
Rektorn ska besluta om årskurs och klass senast två månader efter att skolan har tagit emot barnet.
-
- Studiehandledning på modersmålet: stöd i skolans ämnen på barnets modersmål. Barnet ska få det om hen behöver det. Ibland ges det på ett annat språk som barnet kan bättre.
- Svenska som andraspråk: svenska för elever som behöver stöd i språket. Ämnet ger samma behörighet till gymnasiet som svenska. Rektorn beslutar.
- Förberedelseklass: barnet kan gå vissa lektioner i en egen grupp, högst två år. Alla skolor har inte förberedelseklass.
- Prioriterad timplan: mer undervisning i svenska under högst ett år, men inte mindre undervisning totalt.
Börjar ditt barn i årskurs 7–9?
Då ska skolan göra en individuell studieplan inom två månader. Den beskriver hur barnet ska bli behörigt till gymnasiet. Barnet ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart att det inte behövs.
Har barnet svårt att hinna bli behörigt kan rektorn besluta om en anpassad timplan, med färre ämnen och mer tid för dem. Det kräver att både barnet och du säger ja.
-
Från årskurs 1 kan ditt barn få undervisning i sitt modersmål. Det gäller om någon av er föräldrar har ett annat modersmål än svenska, och barnet brukar tala språket hemma och har grundläggande kunskaper i det.
Prata med en lärare eller rektorn om hur du ansöker. Rektorn beslutar. Skolan behöver bara ordna undervisningen om minst fem elever vill läsa språket och det finns en lämplig lärare. Finns ingen lärare på plats kan skolan ge undervisningen via skärm.
För de nationella minoritetsspråken, till exempel finska, räcker det att en elev vill läsa språket.
-
Fritidshemmet, fritids, är öppet före och efter skolan och på loven. Ditt barn kan gå där från förskoleklass till och med våren det år barnet fyller 13. Från hösten det år barnet fyller 10 kan kommunen erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället.
Barnet har rätt till fritids om ni arbetar eller studerar, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation, till exempel ett annat modersmål än svenska. Ansök hos kommunen, eller hos skolan om barnet går i en fristående skola. Barnet ska få en plats så snart behovet finns, vid eller nära skolan.
Fritids kostar en avgift med maxtaxa. Sedan 1 juli 2026 är den högst 1 031 kronor i månaden för det yngsta barnet och högst 516 kronor för det andra och tredje. Hushåll med en inkomst under 10 001 kronor i månaden betalar ingen avgift.
-
Ditt barn har en mentor, en lärare som ansvarar för barnet. Kontakta mentorn om du har frågor. Minst en gång per termin har ni utvecklingssamtal, där du, barnet och läraren pratar om hur det går. Skolan har också föräldramöten.
Förstår du inte svenska har du rätt att få hjälp av en tolk. Be ditt barns skola om en tolk.
Sedan 1 augusti 2026 samlar skolan som huvudregel in elevernas mobiltelefoner när skoldagen börjar och lämnar tillbaka dem när den slutar. Det gäller också på fritids.
-
Gymnasieskolan är frivillig och avgiftsfri. Kontakta kommunen där ni bor för att få veta vilka alternativ som finns för ditt barn.
De flesta som kommer till Sverige när de är 16–19 år börjar på ett introduktionsprogram. Kommunen ska erbjuda ett introduktionsprogram till den som inte är behörig till ett nationellt program.
Ditt barn måste börja gymnasiet senast under våren det år hen fyller 20.
-
Språkintroduktion är ett introduktionsprogram för ungdomar som nyss har kommit till Sverige. Fokus är svenska och de ämnen ditt barn behöver för att gå vidare till ett nationellt program eller annan utbildning.
Utbildningen är på heltid, med minst 23 timmars undervisning i veckan. I början kan den vara bara svenska under en kort tid. Sedan bygger den på vad ditt barn redan kan och behöver. De flesta introduktionsprogram tar mellan ett och tre år.
-
När ditt barn börjar på språkintroduktion tar skolan reda på vad hen kan: tidigare skolgång, språk, ämneskunskaper och eventuella yrkeserfarenheter. En tolk kan vara med. Skolan ska göra det så snabbt som möjligt.
Utifrån det gör skolan en individuell studieplan tillsammans med ditt barn. Den visar målen och vad utbildningen ska innehålla.
Studieplanen ska vara klar inom två månader från att skolan har tagit emot ditt barn.
-
- Studiehandledning på modersmålet: ditt barn har rätt till det om hen behöver det för att kunna följa undervisningen på svenska.
- Svenska som andraspråk: kan läsas i stället för svenska och ger samma behörighet.
- Modersmål som ämne: ditt barn kan läsa sitt modersmål och få betyg i det. Det gäller om någon av er föräldrar har ett annat modersmål än svenska, och barnet brukar tala språket hemma och har goda kunskaper i det. Skolan behöver bara ordna det om minst fem elever vill läsa språket och det finns en lämplig lärare.
-
Det finns 18 nationella program, och alla tar tre år. Vissa förbereder för högskolan, andra för ett yrke. För att komma in behöver ditt barn vara behörigt, bland annat med godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk.
Prata med en studie- och yrkesvägledare på skolan. Hen kan hjälpa ditt barn att välja väg.
Rätten att börja på ett nationellt program gäller till och med våren det år ditt barn fyller 20. Den som söker asyl har den rätten bara tills hen fyller 18.
-
Söker ditt barn asyl har hen rätt till gymnasieskolan bara om hen börjar innan hen fyller 18. Hen får gå klart en utbildning som hen redan har börjat, även efter 18. Samma sak gäller ungdomar med tillfälligt skydd som inte ska folkbokföras, och ungdomar som bor här utan tillstånd.
En asylsökande har inte rätt till komvux. Enligt Skolverket har hen inte heller rätt att gå över från ett introduktionsprogram till ett nationellt program efter 18. Kommunen får ändå erbjuda gymnasieutbildning.
Sedan 1 oktober 2026 bör asylsökande ungdomar tas emot senast två månader efter att asylansökan lämnades in.
-
När ditt barn fyller 16 slutar barnbidraget. Går barnet på gymnasiet kommer i stället studiebidrag från CSN, 1 250 kronor i månaden. Det betalas inte ut i juli och augusti.
Är ditt barn inte svensk medborgare prövar CSN först om hen har rätt till svenskt studiestöd. Saknar ditt barn personnummer, kontakta CSN.
Barnet måste studera på heltid. Är hen borta från skolan utan giltigt skäl kan bidraget dras in, och familjens andra bidrag kan påverkas.
Läs mer på bloggen
Källor
- Skolverket: Rätt till förskola
- Skolverket: Avgifter
- Skolverket: Statsbidrag för maxtaxa 2026
- Skolverket: Skolplikt och rätt till utbildning
- Skolverket: Välja förskoleklass och grundskola
- Skolverket: Nyanlända elevers utbildning
- Skolverket: Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper
- Skolverket: Rätt till fritidshem eller öppen fritidsverksamhet
- Skolverket: Utbildning för personer som flytt från Ukraina
- Skolverket: Tioårig grundskola
- Skolverket: Nytt betygssystem
- Skolverket: Aktuella regeländringar
- Skolverket: Introduktionsprogram
- Skolverket: Målgrupper för gymnasieskolan
- Skolverket: Behörighet och mottagande i gymnasieskolan
- Utbildningsguiden: Om förskolan
- Utbildningsguiden: Om annan pedagogisk verksamhet
- Utbildningsguiden: Om förskoleklassen
- Utbildningsguiden: Om grundskolan
- Utbildningsguiden: Ansökan och antagning till grundskolan
- Utbildningsguiden: Ny i Sverige med barn 6–16 år
- Utbildningsguiden: Din rätt att läsa modersmål i grundskolan
- Utbildningsguiden: Om fritidshemmet
- Utbildningsguiden: Ny i Sverige och 16–19 år
- Utbildningsguiden: Om gymnasieskolan
- Utbildningsguiden: Om introduktionsprogram
- Utbildningsguiden: Din rätt att läsa modersmål i gymnasieskolan
- Försäkringskassan: Flytta till Sverige
- Försäkringskassan: När barnet fyller 16 år
- CSN: Bidrag för gymnasiestudier i Sverige